”Vårt förslag uppfyller EU-direktivet”

Strax innan sommaren presenterade Boverket sitt förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Regeringen har haft förslaget ute på remiss.

Erik Olsson, från Boverket har medverkat i arbetet kring det nya förslaget, främst med systemgränsfrågan. Eneff-forum har intervjuat honom om diskussionerna och slutsatserna kring bland annat systemgränser.

Vilken är bakgrunden till regeringsuppdraget till Boverket? Hur uppfattar ni uppdraget?

Uppdraget handlar om att utreda hur nära-nollenergibyggnader enligt energiprestandadirektivet kan införas i Sverige. Bakgrunden är att regeringen bedömde att underlaget för att fastslå vilken nivå som skulle gälla för nära nollenergikrav inte var tillräckligt och att det behövdes byggas upp ett större kunskapsunderlag för nära nollenergibyggnader.  Av den anledningen så fick Boverket och Energimyndigheten olika uppdrag som ska fungera såsom att ge ett underlag just för att kunna införa detta. Och just uppdraget om att föreslå nära nollenergikrav gick till Boverket men skulle tas fram i samråd med Energimyndigheten.

Boverket och Energimyndigheten är inte överens på alla punkter. Var finns skillnaderna?

Vi är överens om nivåerna i förslaget men vi är inte överens när det gäller valet av definition av energiprestanda inklusive vårt förslag om fritt flödande energi och viktningsfaktor för elenergi. Energimyndigheten menar att underlaget inte är tillräckligt för att göra den här bedömningen, och de menar också att en annan systemgräns är möjlig utifrån hur direktivet lyder. Så det är framförallt vilken energimängd som ska omfattas av kravet där de har en avvikande mening.

Hur motiverar Boverket sitt förslag till systemgräns? Vilka är för- och nackdelarna med ert val av systemgräns?

Vårt förslag är att det är den köpta energin som det ställs krav på. Det är en systemgräns som omfattar de egenskaper hos byggnaden som byggherren också kan påverka när en byggnad uppförs. Den ger byggherren incitament att både välja lösningar som håller nere själva energibehovet men också att välja effektiva värme- och kylanläggningar, och också att överväga lösningar där gratisenergi kan utnyttjas som till exempel frikyla och solenergi. Byggnadens energiprestanda kommer med köpt energi att spegla de energikostnader en fastighetsägare har. Om man gör en åtgärd som minskar energikostnaderna så förbättras också energiprestandan. Att kravet omfattar det man betalar gör det enkelt att förstå och också relativt lätt att mäta.

En viktig utgångspunkt har varit att föreslå en definition av energiprestanda som uppfyller EU direktivet om byggnaders energiprestanda. Den systemgräns som vi kallar köpt energi, är den som vi bedömer bäst överensstämmer med detta.

Det finns de av remissinstansen som säger att begreppet köpt energi är lätt att mäta och det är en etablerad metod och det är därför väljer ni detta istället för att fundera på andra gränser. Hur ser du på den diskussion som har varit kring just kring köpt energi och nettoenergi?

I rapporten utreder vi de möjliga systemgränser som finns och hur de påverkar de strategier byggherren kan välja för att uppfylla ett krav.

Nettoenergi är ett perspektiv som fokuserar mer huvudsakligen på byggnadens energibehov och är oberoende av hur energitillförseln sker i byggnaden. Olika aktörer anser att den systemgränsen på bäst sätt säkerställer byggnadens långsiktiga egenskaper och då tänker man framförallt på klimatskalet.

Med köpt energi utvidgar man systemgränsen till att även omfatta byggnadens tillförselsystem av energi, värme- och kylanläggningar. Köpt energi innebär att det är den energi du kan läsa av på mätaren som du faktiskt betalar för som då utgör grunden för energiprestandan och som det ställs krav på.

De som förespråkar nettoenergi befarar att köpt energi innebär att du kan producera en byggnad med ett högre energibehov och kompensera detta genom värme och kylinstallationer.

När man ser till direktivet så anger detta vad byggnadens energiprestanda ska omfatta. Energiprestandan ska omfatta de egenskaper som påverkar energibehovet som till exempel värmeisolering och ventilation, men också värme- och kylanläggningar som förser byggnaden med energi. Vi bedömer att nettoenergi inte uppfyller direktivet i detta. Enligt vår vetskap finns det heller inte något land inom EU som definierar en nära-nollenergibyggnad som ett krav på nettoenergi.

Direktivet säger också att hänsyn ska tas till energislagens primärenergianvändning. Vi har gjort en europeisk utblick och det vanligaste sättet att ställa krav är att utgå ifrån levererad energi och att sätta primärenergifaktorer på denna energimängd. Boverket har dragit samma slutsats som de flesta andra medlemsstater ha gjort. Den faktor som vi föreslår är dock en viktningsfaktor för elenergi som innebär att kravnivån för byggnader som använder el för uppvärmning, varmvatten och komfortkyla är strängare. Regeringen har via plan- och byggförordningen angett att byggnader särskilt ska hushålla med elenergi. Primärenergianvändningen för elenergi är också generellt högre än för andra energislag.

Vad har referensgrupperna varit eniga respektive oeniga om?

Enigheten skulle jag säga ligger i att nära nollenergikrav innebär att vi går längre än de nivåer vi har idag. Att det finns möjligheter att skärpa och att nära noll-energikrav innebär en betydande skärpt kravnivå. Sedan så är åsikterna mer delade när det gäller systemgränser och utgångspunkten för dessa.

Vilken är tankegången bakom begreppet ”fritt flödande energi” och vilka kan de eventuella konsekvenserna bli av detta?

Boverket främjar redan i dagens regler solanläggningar och gratisenergi från mark, luft eller vatten genom att den energi som produceras på plats inte ingår i den energimängd som kravet omfattar. Det innebär att kravet ställs på den energi som behöver köpas in till byggnaden, det vill säga köpt energi. Vi ser installationer för fritt flödande energi som till exempel solanläggningar som en energieffektiviseringsåtgärd som byggherren kan välja likt andra åtgärder som till exempel värmeåtervinning. Den energi som annars skulle gå förlorad får användas för att uppfylla kravet. Byggherren får då möjlighet att energioptimera sin byggnad med de medel som byggherren har förfogande över.

Den konsekvens som förs fram i debatten är att du kan kompensera genom den typen av lösningar och uppföra framförallt en sämre klimatskärm. Idag ställs det ett kompletterande krav på byggnadens värmeisolering som måste uppfyllas oberoende av vilka andra åtgärder byggherren väljer att göra för att uppfylla energikravet. På det sättet säkerställs att byggnaden blir välisolerad. Vi kommer att se över hur kravet på värmeisolering ska utformas nu när nära-nollenergibyggnader ska införas.

Direktivet pekar ut förnybar energi och också förnybar energi på plats eller i närheten. Köpt energi tillgodoser även den delen av direktivet för att främja den typen av lösningar.

Vad händer nu i processen?

Nu har remissynpunkterna kommit in till regeringen. Framöver kommer vi få en respons från regeringen utifrån det här förslaget och remissinstansernas synpunkter. Vi har påbörjat vårt föreskriftsarbete men vi behöver ju naturligtvis se vad responsen på det här förslaget blir. Men sedan är ju tanken att införa detta i föreskrifter så snart som möjligt.

Tanken är att tydliggöra vilka kravnivåer som kommer att gälla 2019 respektive 2021 i föreskrifter så god tid som möjligt.

Här hittar du Boverkets förslag.

Skriv ut

Inga kommentarer

Bli först att kommentera

Kommentera

*

Text formatering är tillgänglig via HTML. <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>