”Tillsätt en ny utredning”

Erik Thornström, Svensk Fjärrvärmes expert på skatter och styrmedel, är mycket kritisk till Boverkets förslag och menar att det motverkar energieffektivisering. I en intervju med Eneff-forum utvecklar han Svensk Fjärrvärmes kritik och syn på Boverkets förslag.

Svensk Fjärrvärme hävdar i sitt remissvar att Boverkets förslag motverkar energieffektivisering. På vilket sätt?

Boverket lanserar ett nytt begrepp ”fritt flödande energi”, d.v.s. viss typ av egenproducerad förnybar energi, och menar att det inte ska räknas in i energiprestandakravet. Det öppnar upp för att välja en viss uppvärmningslösning, t.ex. värmepump, och då undvika att bygga ett bra klimatskal. Det riskerar att öka andelen el för uppvärmning. Det innebär ett avsteg ifrån att energikraven ska bidra till energisnåla byggnader. Det finns heller inget egenvärde i att premiera individuella småskaliga uppvärmningslösningar på bekostnad av gemensamma som fjärrvärmen. Det är inte seriöst med nya begrepp utan att ha ordentliga konsekvensanalyser och hur det påverkar ur ett systemperspektiv.

Hur tycker du att systemperspektivet beaktas i förslaget?

Energisystemperspektivet har tappats bort. Boverket har förvisso gjort en viss energisystemanalys i sin utredning, men där har man ju tyvärr gjort den utifrån effekterna på det totala byggnadsbeståndet. När vi nu pratar om nybyggnation har man ju inte tittat på effekten av systemgränsval för just nybyggnationer.

Analysen är så översiktlig att den inte har blivit relevant och man har ju dessutom använt modeller som inte är riktigt färdigutvecklade för den analysen. Med tanke på hur långdragen den här frågan har varit så hade Boverket kunnat bemöda sig bättre om att faktiskt göra en seriös och grundlig analys kring både byggnads- och energisystemperspektiven.    

Vilka är vinnarna och förlorarna på Boverkets förslag?

De som har småskaliga lösningar gynnas av det förslaget om fritt flödande energi.  Förlorare är bland annat fjärrvärmen eftersom man så explicit uttrycker att det bara är energi som tillförs från så kallade allmänna nät som ska räknas in i energikraven. Fjärrvärmen missgynnas av den föreslagna systemgränsen.

Förslaget innehåller en viktningsfaktor på 2,5 och det är förstås en förbättring. Men givet systemgränsen med köpt energi kan man ganska enkelt kringgå denna med fritt flödande energi och hitta finurliga lösningar för att komma runt energikraven.

Det finns olika uppfattningar om hur man ska definiera och välja systemgräns. Vilka är för- och nackdelarna med er syn på systemgränsen?

En invändning mot vårt förslag är att det skulle behövas ytterligare mätning beroende på hur många tillförselsystem man har. Det kan ju vara så att om man har både solvärme och fjärrvärme och solceller så blir det ytterligare ett antal mätare. Men det finns andra sätt att hantera det. Ett förslag har kommit från det som kallas för Belok, Energimyndighetens beställargrupp för lokaler. Där har man beräknat utifrån nettoenergi men verifierar med den köpta energin. Det är ett sätt att hantera problematiken med ökade mätarkrav och sen är inte det avgörande problemet med dagens mätteknik att hantera ytterligare några mätare.

Köpt energi har det funnits kritik emot ganska länge i debatten Varför är det så svårt att få gehör för att man inte ska använda det begreppet?

Det har sannolikt att göra med att det är relativt ett enkelt och inarbetat begrepp, som det är enkelt att följa upp. När jag har tittat på remissvaren så här långt verkar fler och fler, bl.a. SKL, Statens Fastighetsverk, HSB, SABO och Energirådgivarna anse att nettoenergi är ju den långsiktigt rätta systemgränsen. Det är alltså inte bara vi från energibranschen som tycker att nettoenergi är något som man borde gå över till.

Boverket vill av ganska grunda skäl inte föreslå stora förändringar i systemgränsutformningen utan håller i princip fast vid dagens utformning.

Vad betyder det att Boverket och Energimyndigheten inte är eniga?

Myndigheterna har återigen inte har lyckats komma överens i den här frågan. Det har varit en lång oenighet i den här frågan mellan myndigheterna. Det måste vara Boverket och Energimyndigheten som gör det här tillsammans men att man återigen då har landat i en så här fundamental oenighet kring, ja de stora huvudfrågorna, det är ju väldigt beklagligt.

Det skapar en osäkerhet kring långsiktigheten i det här förslaget. De här myndigheterna måste ha ännu tydligare direktiv att de ska samverka och i praktiken ”tvingas” att bli överens.  Det kan ju inte få bli så att man återigen hamnar i att man är oeniga. Energisystemperspektivet måste kunna möta byggnadsperspektivet. Om regeringen har långsiktig hållbarhet i fokus kan inte oenigheten tillåtas fortsätta. Det är allvarligt att man inte har lyckats lösa den knuten.

Det har ju varit en process med flera referensgrupper som deltagit.  Vad har varit bra och dåligt under den processen när man har arbetat fram förslaget och diskuterat förslaget?

Det är välkommet att Boverket har haft de här referensgrupperna och tagit in externa synpunkter. Det har varit olyckligt med tre parallella referensgrupper där man har delat upp olika intressegrupperingar för sig, energibranschen för sig och byggbolag i en grupp och sen då en tredje grupp med olika intresse- och bostadsorganisationer. Det har ju inte gjort det enklare att mötas kring de olika perspektiven som finns från olika branscher. Det är också tråkigt är att Boverket inte har tagit tillvara synpunkterna i den slutliga rapporten, utan har i praktiken bortredigerat alla de centrala slutsatserna som kom upp under referensgruppsmötena.

Vad borde regeringen göra med förslaget?

Vi menar att det behöver göras en ny utredning där man på allvar kan titta igenom systemgränsvalet. Boverkets analys är för summarisk. Det finns förslag på alternativ systemgränsutformning som man borde ha tittat på ordentligt och inte avfärdat med sådana här konstruerade argument som man har gjort. Att som Boverket argumentera att EU-direktivet kräver till exempel fritt flödande energi är helt fel. Från Svensk Fjärrvärme har vi låtit göra en rättsutredning som visar att detta inte alls är en tolkning som följer av EU-direktivet.

Om man trots allt skulle hålla fast vi dagens utgångspunkt i köpt energi anser vi att delförslaget om fritt flödande energi måste tas bort och att styrande krav på byggnadens klimatskal införs.

Vi har förståelse för att man är lite tidspressad då EU-kommissionen pressar på att medlemsländerna ska rapportera in hur EU-direktivet genomförs och att det borde ha varit klart i år. Men samtidigt tycker vi att det måste gå att hitta en långsiktig lösning. Utifrån de remissvar jag har läst så är det ju ganska kraftig kritik på flera punkter.  Det finns ju en hel del kritik från bostadsorganisationer och byggindustrins som menar att det här förslaget kommer att fördyra bostadsbyggandet. Det finns rätt många kritikpunkter som jag tycker man måste värdera ordentligt från regeringens sida.

Hur ser ni på beslutsprocessen kring förslaget?

Det är en märklig beslutsprocess kring som har presenterats av Boverket. Nu kommer regeringen att ta fram en skrivelse till Riksdagen under hösten och sen har ju Boverket sagt att man ska remittera föreskrifterna första november. Boverket tar fram sina föreskrifter och remitterar dem innan det finns ett politiskt beslut i Riksdagen med anledning av skrivelsen. Något udda!

Skriv ut

Inga kommentarer

Bli först att kommentera

Kommentera

*

Text formatering är tillgänglig via HTML. <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>