Många remissyttranden om Boverkets förslag

Det var många som kände sig kallade att lämna svar på regeringens remiss om Boverkets förslag på hur Sverige ska tillämpa energikraven för nära-nollenergihus (NNE-hus).

Ett 90-tal remissvar har kommit in till Miljö- och energidepartementet. Det är tre huvudfrågor som återkommer i flera remissvar Det handlar om systemgränsen, viktningsfaktorn och begreppet fritt flödande energi.

De som är kritiska till förslaget menar att det leder till mindre energieffektivisering, ökar kostnaderna för nya bostäder, snedvrider konkurrensen på värmemarknaden. Andra menar att förslaget är ett steg i rätt riktning.

Flera remissinstanser beklagar att Boverket och Energimyndigheten inte kommit överens. Några vill att regeringen ger bakläxa på den punkten.

Olika åsikter om systemgränsen

Svensk Fjärrvärme kritiserar förslaget med systemgränsen ”köpt energi” och menar att: ”Förslaget diskriminerar gemensamma samhällsekonomiskt effektiva uppvärmningsformer som fjärrvärme”. Svensk Fjärrvärme menar att förslaget riskerar att snedvrida konkurrensen på värmemarknaden och att det till och med kan leda till att den totala energianvändningen ökar.

Riksbyggen förordar nettoenergi istället för köpt energi som systemgräns, och menar att: ”det innebär tydligt fokus på byggnader oavsett uppvärmningssystem, vilket underlättar framtida utbyten av energiförsörjningssystem. Systemgränsen är teknikneutral och främjar de samhällsekonomiskt mest effektiva lösningarna”.

Andra remissinstanser menar dock att begreppet köpt energi är etablerat och enkelt att följa upp. HSB förordar systemgränsen nettoenergi men konstaterar också  att: ”dagens modell med köpt energi med korrigeringsfaktorn 2,5 vid elvärme är inte helt perfekt. Men det är ändå ett alternativ som vi kan acceptera. Metoden är väl etablerad, lätt att kommunicera och möjliggör smidig uppföljning”.

Även NCC är positiva till valet av systemgräns köpt energi. Det är för- och nackdelar med alla beskrivna systemgränser, men köpt energi är en bra kompromiss, menar NCC.

Olika åsikter om viktningsfaktorn

Boverket föreslår att viktningsfaktorer används. Den el som används för uppvärmning, komfortkyla och varmvatten ska, enligt förslaget, viktas med en faktor på 2,5. För övriga energislag föreslås viktningsfaktor 1. Det ses som ett steg i rätt riktning av flera remissinstanser, medan andra vill ha en annan viktningsfaktor. Naturvårdsverket anser att förslaget om viktningsfaktor för el är onödigt.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver att: ”den föreslagna viktningsfaktorn för el på 2,5 är en klar förbättring jämfört med dagsläget, men fortfarande så låg att den skulle styra bort från fjärrvärme i flerbostadshus. Kraven måste vara neutrala till valet av energikälla, och ställas i form av nettoenergi, värmeeffektbehov eller en högre viktningsfaktor för el”.

Skanska anser att Boverket borde ha tagit: ”steget fullt ut och använt viktningsfaktor på all el, även på den för byggnadens fastighetsdrift”.

JM är av en annan uppfattning och skriver att: ”vi tycker som Energimyndigheten att låt marknadens prissättningsmekanismer styra val av energibärare. Faktorer för primärenergi- och ev andra viktningsfaktorer hör inte till den byggnadstekniska lagstiftningen. Dylika faktorer är instabila och kan lätt ändras. Skulle viktningsfaktor införas kommer våra alternativa energisystem begränsas och kostnaderna för bostäder påtagligt fördyras med kända konsekvenser”.

Olika åsikter om ”fritt flödande energi”

Boverkets föreslår att så kallad ”fritt flödande energi” (energi från sol, vind, mark, luft och vatten) inte ska räknas med i energiprestandakravet.  Meningarna om det är ett genomtänkt förslag går isär. Svensk Fjärrvärme är mycket kritiskt medan Svenska Kyl- och värmepumpföreningen är positiva. Kritikerna menar att det kan snedvrida konkurrensen på värmemarknaden.

Risk för ökade boendekostnader

Flera remissinstanser lyfter risken för ökade produktionskostnader.  Hyresgästföreningen skriver att de: ”bedömer att den föreslagna nivån på 55 kWh/m2 för flerbostadshus i Stockholmsregionen innebär en stor risk att det kommer byggas för få nya lägenheter och att de lägenheter som byggs kommer ha sämre boendemiljö och orimligt hög hyra”. Hyresgästföreningen efterlyser också en analys av vilka konsekvenser förslagen kan få för de boende.

Även SABO efterlyser bättre konsekvensanalyser och skriver att: ”Boverkets rapport har flera brister. Den saknar väsentliga delar, vilket gör det svårt att bedöma de samlade konsekvenserna av förslagen. Bland annat saknas preciseringar av nödvändiga beräkningsförutsättningar och referensvärden, vilket gör förslagen svårtolkade och tillämpningen mycket osäker. Det saknas även en samlad konsekvensanalys liksom en bedömning av de ekonomiska effekterna av kravet på nära-noll-energibyggnader för berörda aktörer och för samhället”.

Här finns samtliga remissvar.

Skriv ut

Inga kommentarer

Bli först att kommentera

Kommentera

*

Text formatering är tillgänglig via HTML. <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>