Hustak_1

Om Eneff-forum

Q. Varför skapades Eneff-forum?

Eneff-forum skapades i syfte att

  • Skapa ett forum för öppet, kunskapssökande samtal om energieffektivisering i allmänhet och inom energiförsörjning av fastigheter i synnerhet
  • Bevaka nyhetsflödet inom energieffektiviseringsområdet
  • Samla och ordna EU-direktiv, nationella lagar och förordningar och andra regelverk som har bäring på energieffektiviseringsområdet
  • Samla och ordna utredningar och rapporter från akademin och andra institutioner som ägnar sig åt analys, forskning och utredning inom energieffektiviseringsområdet
  • Bidra till ökad förståelse av vilka konsekvenser olika utformningar av styrmedel ger
  • Bidra till att öka kunskapen och medvetenheten om betydelsen av ett systemperspektiv för energieffektivisering
Q. Vad är målet med Eneff-forum?

Eneff-forum ska vara en bred mötesplats för analys och diskussion relaterad till energieffektivisering. Målet är att genom en öppen dialog och faktabaserad analys skapa ett underlag som kan vägleda beslutsfattare, övriga samhällsaktörer och opinionsbildare i denna fråga. Initiativtagarnas mål är att Eneff-forum ska vara en samlingsplats för intressenter som vill få en initierad bild av förutsättningarna och utmaningarna för energieffektivisering.

Q. Hur kan jag få mina åsikter publicerade på Eneff-forum?

Kontakta redaktionen på info@eneff-forum.se

Q. Hur sker urvalet av innehållet på hemsidan?

Allt innehåll är granskat av redaktionen i syfte att säkerställa relevans. I övrigt är urvalet ej begränsat och ingen utomstående aktör har möjlighet att påverka innehållet.

Q. Kan vem som helst kommentera inläggen?

Eneff-forum är en öppen, oberoende mötesplats där vem som helst kan kommentera. Åsikter som framförs är ej modererade, förutom viss redaktionell bearbetning när så är påkallat.

Q. Står Eneff-forum redaktion bakom de synpunkter och åsikter som framförs på hemsidan?

Varje författare svarar själv för sin analys och sina åsikter.

Q. Vem äger rättigheterna till innehållet på Eneff-forum? Får jag kopiera innehållet och skicka vidare till andra?

Innehållet är fritt att sprida med angivande av källa.

 

Översiktligt om begrepp inom energieffektivisering

Q. Vad menas med att ha ett systemperspektiv vid energieffektivisering?

Med systemperspektiv avses att hänsyn tas till påverkan i alla led, från energikälla till användning. Ett systemperspektiv tar sin grund i livscykelanalyser med primärenergianvändning och koldioxidutsläpp som mätetal.

Vikten av ett systemperspektiv omnämns bland annat i energipropositionen (2008/08:163);

”Energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv. Detta innebär att den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader ska ses som det egentliga syftet med energieffektivisering.”

De svenska/europeiska standarder som är framtagna för att stödja EU:s  nya energieffektiviseringsdirektiv baserar sig på en systemsyn, vilken mäts med hjälp av primärenergifaktorer. De svenska styrmedlen, såsom regelverk, tar emellertid inte sin utgångspunkt i ett systemperspektiv.

Q. Vad menas med systemgränser?

systemgransSystemgränser är de faktorer som avgränsat ett systems omfattning och skiljer det från dess omgivning. Avgränsningarna kan bland annat uttryckas som begränsning av funktion, tid eller rymd. Bilden ovan illustrerar en energivaras flöde för olika uppvärmningsformer och illustrerar möjliga alternativa systemgränser. Bilden är lånad från rapporten ”Allt eller inget – Systemgränser för byggnaders uppvärmning” från ÅF.

Q. Vad är primärenergi?

För att helt kunna förstå vilken miljöpåverkan som el, fjärrvärme och andra energislag har måste man förstå begreppet primärenergi. Primärenergi ger en helhetsbild av den totala energianvändningen.

Primärenergi är den energimängd som totalt går åt för att producera en energienhet, från utvinning av energiråvara till levererad nyttighet. Primära energikällor kan omvandlas till mer användbara former, till exempel elektricitet eller finare bränslen. Dessa brukar då kallas sekundära energikällor.

Primärenergi-begreppet inkluderar både icke-förnyelsebar energi och förnyelsebar energi. Om bägge energityperna tas med i beräkningen talar man om total primärenergi.

Enligt Energieffektiviseringsdirektivet är primärenergianvändning: den inhemska bruttoanvändningen, exklusive annan användning än energi.

PYRAMID_AvfallSverige OmjordPrimärenergi är resurser tagna från naturen i botten av pyramiden som transporteras och omvandlas i flera olika steg på vägen mot den slutgiltiga användaren.
Q Hur hänger primärenergi ihop med energieffektivisering och hållbara energisystem?

Primärenergi är den energi som finns i naturresurser (t.ex. råolja, sol, vind, skog) och som inte har omvandlats av människan till någon ny form av energi (t.ex. bensin, elektricitet och träflis). Det pågår en diskussion mellan olika aktörer om energieffektivisering ska syfta till att effektivisera slutanvändningen av energi eller om energieffektivisering ska syfta till att minska primärenergianvändningen.

När man pratar om energiförbrukning idag så pratar man oftast om den energin som används inuti hus. Men det är bara toppen på ett isberg eftersom det bara är en del av den energi som faktiskt används. På vägen till hushållets elmätare försvinner en del energi, man kan säga att det går åt energi när man bearbetar energi. Solfångare måste omvandla solenergin, träd måste huggas ner och transporteras till pannan och sen eldas, kol måste brytas, transporteras och eldas.

Nyttogjord energi från sådana processer som inte har någon alternativ användning (s.k. spillflöden) belastas inte med någon primärenergianvändning, i dessa fall bär huvudprodukten från processen hela primärenergiutnyttjandet. Nyttiggjord energi från dessa spillflöden får på så vis ingen eller en mycket låg primärenergianvändning. Ett exempel på detta är t.ex. fjärrvärme från förbränning av avfall, restprodukter från skogen eller restvärme från industrier.

Q Hur beräknas primärenergianvändning hos slutanvändaren?

Förhållandet mellan primärenergianvändning och slutanvänd energi kallas primärenergifaktor och används för att beräkna det totala energiresursbehovet för en viss mängd slutanvänd energi.  Faktorerna för olika bränslen och energiformer fastställs som kvoten mellan tillförd primärenergi och nyttogjord energi. Om t.ex. 100 MWh slutlig elanvändning kräver 250 MWh energi inklusive utvinning, transport, omvandling och distribution så är primärenergifaktorn alltså 2,5. Primärenergifaktorns storlek bestäms generellt av hur stora förlusterna är vid utvinning, transporter, omvandling och distribution samt vilken energibärare/energislag som analyseras. Olika energislag och olika bränslen kräver helt enkelt olika mycket primärenergi.

Q. Vad är primärenergifaktorer?

Primärenergifaktorn tar hänsyn till den energi som har gått åt till att utvinna, producera, transportera och omvandla till energi hos kunden. Det är alltså ett mått på hur effektiv hela kedjan från vagga till slutanvändaren är.

Slutanvänd energi översätts till primärenergi via så kallade primärenergifaktorer(PEF) Dessa beskriver den totala energiåtgången för att generera en viss nyttighet, exempelvis en kWh värme eller el. Primärenergifaktorer fastställs som kvoten mellan primärenergi och levererad eller nyttiggjord energi:

PEF=tillförd primärenergi/nyttig energi

Fastställande av primärenergifaktorer kräver analys av energiåtgången i hela kedjan för en energibärare/nyttighet – från vaggan till graven. För delar av kedjan kan energiåtgången kvantifieras ”fysikaliskt”. Andra delar kräver värderingar av olika slag. Val av primärenergifaktorer och allokeringsmetoder är och kommer alltid till viss del vara politiska beslut och kan behöva ändras över tiden. Ett internationellt standardiseringsarbete inom ISO pågår för närvarande med syfte att ta fram en standard för hur primärenergifaktorer ska beräknas.

Q. Vad menas med tillförd, omvandlad och använd energi?

Tillförd energi ger information om hur mycket energi som tillförts en verksamhet eller geografiskt område, beroende på vilka systemgränser som är valda, innan eventuella förluster. Detta innefattar dock inte det tillförda bränslet ur ett LCA-perspektiv. Tillförd energi kan vara både primär och sekundär energi, beroende på systemgränser och vilket system som beaktas.

Energi insatt för omvandling är den mängd bränsle som till exempel eldas i ett värmeverk för att producera värme.

Omvandlad energi är den energi som blivit omvandlad, i till exempel ett värmeverk, alltså efter att omvandlingsförluster som beror på verkningsgraden är borträknade.

Använd energi eller slutanvändning av energi anger användningen av el och värme, bränslen för uppvärmning av byggnader, trafikbränslen och processbränslen för industrin. Slutanvändningen av energi är den totala användningen av energi efter avräkning av de förluster som uppstår vid överföring och omvandling av energi. Använd energi anger således den energimängd som åtgår för företagens, hushållens och övriga konsumenters användning.

Begreppen tillförd och använd energi kan leda till förvirring. I SCB:s energibalanser förutsätts i flera fall att tillförd energi är densamma som använd energi, exempelvis för oljor och biobränsle i småhus. Även för vind- och vattenkraft redovisas att tillförd mängd energi är den samma som omvandlad mängd.

Q. Vad är köpt energi?

Krav på byggnadens energianvändning utgår från den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Med levererad/köpt energi menas energitillförseln före omvandlingsförluster i pannan/växlaren. Det betyder således att den energi som ska ingå i byggnadens energianvändning är mängden tillförd bränsle, fjärrvärme eller el till en panna, kylmaskin eller värmepump. Köpt energi benämns även levererad energi.

Q. Vad menas med viktad levererad energi?

Den viktade summan av levererade energislag till en byggnad. Viktningen görs individuellt för varje energislag, t.ex. kan levererad el ges en viktningsfaktor > 1 beroende på hur elen producerats.

Q. Vad är nettoenergi?

Normalt den energi som tillförs en byggnad efter att distributions- och omvandlingsförluster dragits ifrån. Observera att det inte finns en standardiserad eller allmänt vedertagen definition av begreppet nettoenergi i byggnadssammanhang.

Q. Vad är energiprestanda?

Utifrån en given definition, en byggnads energianvändning uttryckt i t.ex. kWh/m2, år.

Q. Vad är det för skillnad på energibesparing och energieffektivisering?

Det är viktigt att skilja på begreppen energibesparing kontra energieffektivisering. Energieffektivisering innebär att man levererar samma eller större nytta till lägre energianvändning, medan energibesparing är något helt annat.

Energibesparing innebär att man sänker kostnaderna för energi genom att ändra sina vanor. Energibesparing är lätt att genomföra och kräver dessutom inga investeringar. Ifrågasätt invanda rutiner: varför tänder vi ljuset i hela anläggningen när vi bara använder två rum? Behöver vattnet i duscharna vara så varmt?

Energieffektivisering handlar om att få ut så mycket som möjligt av den energi du köper. Effektivisering uppnås genom olika tekniska lösningar. Lågenergilampor och värmepumpar är bra exempel på åtgärder som ökar effektiviteten. Ofta innebär dessa åtgärder en investeringskostnad.