Ett systemperspektiv kräver bred kunskap och rätt utformade styrmedel

John Johnsson, är projektledare för värmemarknadsprojektet, vars övergripande mål är att med ett systemperspektiv visa på kostnadseffektiva framtida utvecklingsvägar för värmemarknaden, som med hög energieffektivitet, låg klimatpåverkan och hög andel förnybar energi kan medverka till att uppfylla nationella och internationella energi- och klimatmålsättningar.

I en intervju med Eneff-forum berättar John Johnsson mer om värmemarknadsprojektet.

Vad är värmemarknadsprojektet?

Det är egentligen två saker. Vi har kallat värmemarknadsprojektet – en samlad bild och det ger en bild av nuläget, historiken och fyra möjliga framtidsbilder om hur värmemarknaden kan komma att utvecklas.

Varför drog man igång projektet?

Det låg rätt i tiden. Vi började få en känsla av att det skulle behövas ett projekt som samlar värmemarknadsfrågorna. Det pratas mycket om värmemarknaden står inför stora utmaningar men det fanns inget samlat projekt. Då började vi prata med folk som vi känner som jobbar med värme i olika former och alla 15 vi frågade ville vara med. Vi hade en grundidé till projektet och tillsammans med dem formulerade vi det som sedan blev värmemarknadsprojektet.

Vad kan man se för slutsatser av ert arbete hittills?

Värmemarknaden historiskt har utvecklats väldigt positivt vad det gäller klimat- och resurseffektivitet. Sedan är det självklart så att värmemarknaden står inför utmaningar. Hur kan vägen framåt komma att se ut? Kommer den vara fortsatt klimat- och resurseffektiv? Det var därför det fanns stort intresse för den här frågan bland de olika aktörerna. Det som fanns med där var effektiviseringarna; hur mycket effektivisering kan det komma att bli frågan om. Den andra frågan var tillförseln; fjärrvärme, värmepumpar, pellets, sol – hur kommer mixen se ut och hur kommer den att påverka värmemarknaden.

Vad tycker du man kan säga om eventuella mål- och intressekonflikter framöver kring olika vägval?

I vår miljö- och energihållbarhetsindex som vi har utvecklat fortsätter det att gå mot rätt håll i alla scenarierna. Men de fyra vägarna som vi har skisserat är dock väldigt olika. Sedan är frågan hur mycket effektivisering det blir i de olika scenarierna, men en sak som jag tror man kan vara säker på är att konkurrensen, med nuvarande styrmedel och energipriser, mellan olika tillförseltekniker kommer att öka.

Vad kan man säga om energieffektivisering och systemperspektivet utifrån era analyser så här långt?

Om man tittar på vårt miljö- och energihållbarhetsindex så är det spännande att konstatera att scenarierna innehåller allt från det som kallas för långsam utveckling till energisnålare hus, och att skillnaderna i index på de två scenarierna, som skiljer sig väldigt mycket åt när det gäller effektivisering, är väldigt liten. Man kan säkert dra många slutsatser baserat på skillnaden men om man tittar på CO2 och resurseffektivitet samt andra faktorer som ingår i vårt index kommer effektiviseringen ha relativt begränsad påverkan.

Vad kommer detta betyda för val av färdriktning?

Var det kommer landa vågar jag inte sia om, det är så många aktörer som har olika åsikter och det inkluderar även politiken. Den frågan har ännu inte landat. Det är också därför som vi fått väldigt stort gensvar på värmemarknad Sverige, etapp 2, där vi har 30 deltagare.

Vad händer mer konkret i etapp 2?

Det som är nytt är i huvudsak följande. Vi har samlat på oss en massa kunskap och information om värmemarknaden och vi har inte till fullo utnyttjat den informationen. Det som är nytt är att vi ska försöka se på värmemarknaden från kundens utgångspunkt. I första delen av etappen hade vi mer ett topp-down-perspektiv på värmemarknaden, nu ska vi försöka titta på värmemarknaden ur ett bottom-upp-perspektiv. Nu tittar vi på hur aktörerna på värmemarknaden förhåller sig till varandra, formellt och informellt. Vi tittar också inifrån kundorganisationerna, hur det ser ut med deras målsättningar och genomförandemöjligheter för att kunna få en bättre bild av hur de kan komma att agera. En annan punkt som vi kommer ta upp är värmemarknadens koppling till andra sektorer, t.ex. hur kopplar värmemarknaden till elmarknaden och den ökade volatiliteten gällande elpriserna, beroende på mängden förnybar el i form av t.ex. vindkraft. Men även andra sektorer så som avfall, kyla och it.

När förväntas etapp 2 vara färdig?

Den beräknas vara färdig i mars 2017.

Ni har precis avslutat en utredning om energieffektivisering ur ett kommunkoncernperspektiv. Vad har ni fått fram för resultat?

Vi gjorde en utredning åt Gävle kommun. Vi tittade inte bara hur på nyttan med energieffektivisering vad de gäller klimatgaser, resurseffektivitet och ekonomi ur fastighetsbolagens synpunkt, utan vi vidgade det till kommunkoncernen. Då kunde man se att den ekonomiska besparing som gjordes på fastighetssidan förtogs av att energibolagen inte kunde sänka sina kostnader på ett motsvarande sätt. Energibolagens kostnader är till stor del fasta kostnader och den förlorade intäkten gjorde att det blev en dålig affär för kommunen med ett stort underskott. Det är spännande att kunna konstatera att har man ett perspektiv på sin verksamhet så får man ett svar, men om man utvidgar perspektivet så får man ett annat svar.

Vilka är lärdomarna för andra kommuner?

Man ska ha ett systemperspektiv och i det ingår det att man ska titta på vad de planerade förändringarna innebär för kommunkoncernen.

Var i består svårigheterna att få till ett systemperspektiv? 

Risken är att man ganska fort hamnar i en situation där man först tittar på en åtgärd och sedan måste förstå hela systemet i stort vilket kan vara väldigt komplext. Det gäller förståelse både för hur det ser ut idag och vad som kan komma att hända i framtiden. Det betyder att man måste gå utanför de normala boxarna när man tittar på frågorna och det är komplicerat, för beslutsfattare, energiintresserade och alla andra. Systemperspektivet är ett evigt dilemma; man behöver ha bred kunskap för att kunna förstå det.

Ser du någon framkomlig strategi för att kunna komma ur den komplexa situationen och ändå kunna ha framdrift i de projekt som drivs från politikernas sida?

Om jag var politiker skulle jag börja med att vara öppen och lyhörd vad det gäller energi- och resursfrågor för de behöver en bred syn. Man får vara ödmjuk inför komplexitet och frågan så att man försöker lära sig mer. Jag har stor förståelse för att det är svårare att besluta om systemfrågor än att besluta om detaljfrågor. Det är lättare att besluta om att man ska sätta in lågenergilampor än besluta att ett system ska vara effektivt. Det kräver väldigt mycket mer, både i kunskap och i utformning av olika styrmedel.

Vart befinner sig Sverige om 10 år när det gäller energieffektivisering och värmemarknaden?

Om jag ska spekulera så tror jag att energieffektiviseringsfrågan är mycket högre på mångas agenda, vilket kommer göra att många kommer jobba med frågan aktivt. Samtidigt har vi låga energipriser vilket göra att andra inte kommer jobba med frågan lika aktivt. Nu känner man dessutom att priserna kommer bli ganska låga framöver och det gör att man riskerar att tappa fokus på frågan. Samtidigt finns det allting däremellan. Jag tror att det kommer bli en mer heterogen bild av hur det kommer se ut i framtiden framöver. Nu är det högt på agendan, men vanligtvis går ju de flesta frågor upp och ner. Om ett tag är det möjligt att det är någon annan fråga som står på agendan.

Läs mer om Värmemarknadsprojektet här.

Skriv ut

Inga kommentarer

Bli först att kommentera

Kommentera

*

Text formatering är tillgänglig via HTML. <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>