”Det behövs ett resursindex”

Eneff-forum har intervjuat Martin Erlandsson hos IVL Svenska Miljöinstitutet som har ett regeringsuppdrag att utreda konsekvenserna av olika LCA-beräkningar (livscykelanalys) kopplat till att bygga husen i förhållande till olika energiprestanda för byggnaden sett över hela dess livscykel.

Utredningen kommer att redovisas inom kort. Vad kan du säga om slutsatserna hittills?

Om vi tittar på den uppgift vi har fått så utgår vi från energinivån på det som byggts och som ligger runt 50-55 kilowattimmar på flerbostadshus och sedan försämrar vi prestandan så att man kommer upp till energikraven i Boverkets byggregler (version BBR 19). För ett flerbostadshus är kravet att byggnaderna ska ha köpt energi på mindre än 90 kilowattimmar per kvadratmeter eller att klimatskalets energiprestanda mätt som Um blir högre än 0,3 W/m2K, dvs. att klimatskalet inte ska bli för dåligt oavsett om man använder el eller värme.

Vi har då tittat på att försämra lågenergibyggnaderna och då får man en byggnad som innehåller sämre installationer i form av återvinningsverkningsgrad där man har mer köldbryggor, sämre fönster och man har också mindre isolering.

För att kunna bedöma miljökonsekvenserna på detta kan man se det som en investering där man bygger lågenergihus, som sedan ska återbetalas genom ett lägre energibehov under driften. Detta motsvarar en ekonomisk pay-off vilket i vanliga fall associeras till pengar. Därför har vi valt att kalla det för en miljöåterbetalningstid. Den här miljöåterbetalningstiden är väldigt snabb, det kan handla om några år för de extra investeringar man gör för att göra husen energieffektiva. Det är ett väldigt klimateffektivt att göra de investeringarna som krävs för att nå lågenergihus ur miljösynpunkt. Det sämsta fallet vi hade tror jag var 10 år för en villa, innan man har betalat igen investeringen. Men tänker man att en villa åtminstone ska stå i 50 år så är dessa 10 år inte särskilt lång tid. För de flesta är detta väldigt snabbt återbetalt och ur miljösynpunkt bör vi därför bygga så energieffektivt som möjligt.

Vad är din förhoppning att konsekvensbeskrivningen ska leda till?

Min förhoppning är att man sänker energiprestandan på byggnader och att det blir mer energieffektiva byggnader. Jag har också en långsiktig förhoppning, om man tittar på andelen av byggnaders miljöprestanda som används till att värma upp byggnaden i förhållande till vad det kostar att bygga byggnaden, att man i framtiden ställer krav på hur vi bygger de här husen och ställer krav vad det gäller miljöprestanda även vad det gäller byggnadens miljöpåverkan. Innan har man bara fokuserat på miljöpåverkan för energi under driftsskedet. Under en livscykel på 50 år så ligger idag halva miljöpåverkan för ett nyproducerat hus på byggandet, d.v.s. i samma storleksordning som driftsenergin.

Är ditt perspektiv kontroversiellt?  

Nej det tror jag inte. Det finns smådetaljer, ta t.ex. fjärrvärme. Mina beräkningar bygger på energiscenarion som Energimyndigheten har tagit fram för 2030 och som jag har blivit anvisad att använda. När man räknar på klimat så finns det ett fossilt inslag i fjärrvärme tack vare att man eldar fossilt avfall. Jag tycker att när man har tittar på hållbarhetsaspekten så borde man ha någon mer indikator än bara klimatpåverkan som gynnar att man återvinner avfall som bränsle. En sådan här utredning som jag gör borde hantera klimatpåverkan, men även ett resurseffektivitetsindex skulle behövas för att visa resurseffektiviteten att använda det här avfallet som bränsle, vilket inte syns i klimatpåverkan.

Hur tror du att regeringen kommer att använda din utredning?    

Det pågår en annan utredning parallellt som ska sätta det här numeriska värdet på nära noll och min förhoppning är att man lägger alla de här utredningarna bredvid varandra och att man då bör vara proaktiv och sänka energiprestandan.

Hur definierar du vad som är mest energieffektivt?      

I utredningen följer vi prestandamåttet på köpt energi som saknar ett systemperspektiv. När vi räknar klimat då har vi hela tiden med oss ett systemperspektiv och hela livscykeln av energi och hela byggnadens livstid. Vi har ett systemperspektiv när vi räknar fram den miljöåterbetalningstiden. Normalt sett om man tittat på prestandamåttet angivet i BBR så saknas systemperspektivet, och om man ska försvara detta så är det ju därför man har skiljt på byggnader som är uppvärmda med el och byggnader som inte är uppvärmda med el.

Varför tror du att systemperspektivet saknas när det gäller BBR?

Det är för att det finns en vilja att vara pragmatisk och då är det lättare att prata om köpt energi. Sedan är det klart att ur mitt perspektiv när jag sitter och tittar på det här ur energisynpunkt så hade man ju kunnat övervägt att ställa ett krav som var kopplat till ett systemperspektiv, men det är inte ämnet för min utredning. Men det är klart att jag som jobbar med det här förordar ju den här typen av tänk.

Vad tror du är förklaringen till att många pratar om systemperspektiv men att det är svårt att få något att hända på området?

Det är inte ett entydigt begrepp. Om vi tar primärenergi till exempel så räknas det fram genom naturvetenskapliga regler, och sedan har man även infört primärenergifaktorer där man har suttit sig ner och tyckt till och satt mer eller mindre subjektiva numeriska värden om vad man tycker att en resurs är värd. De här primärenergifaktorerna bryter mot naturlagarna. I t.ex. ett fjärrvärmeverk kan man ha en primärenergifaktor som är mindre än ett, vilket innebär att man har uppfunnit någon slags evighetsmaskin. Det är väldigt olyckligt och då förstår jag att man har svårigheter att sälja in det här i någon form av allmän acceptans då man förvränger begreppen på det sättet.

I ett projekt som jag varit med inom ”Fjärrsyn” har vi som ett alternativ försökt prata om resurseffektivitet och ett resursindex. Ett resursindex syftar till att sätta olika värden på olika slags resurser.

Då är det inget problem att få ett värde under ett, om vi hanterar det som ett resursindex och inte mått på energianvändning. Och då kan vi ju säga att förnybara bränslen, avfall osv. har ett lägre värde. Med ett resursindex skulle det gå att uppnå precis samma resultat som primärenergifaktorerna. Men med den skillnaden att man har en vetenskaplig metod som visar hur man kom fram till de här värdena, inte att det bara blir faktorer som är baserade på tyckande. Där tror jag att branschen och fjärrvärmesidan sitter i sitt eget problem att man har satsat för mycket på primärenergitänket istället för att prata om resurseffektivitet och andra indikatorer än primärenergifaktorer som kan vara subjektivt satta.

Avslutande reflektion från dig?

Jag har själv skrivit i mina egna slutsatser att jag tycker att man borde komplettera mina beräkningar med något resurseffektivitetsindex så att man inte bara tittar på klimat. Det slår väldigt hårt mot fjärrvärme som får en ensidigt för hög belastning mot vad den egentligen ska ha om man väger in fler aspekter än klimat. Den här andra aspekten är resurseffektivitet. Det har inte varit aktuellt att lägga in det och jag har fått som svar att det kan vara aktuellt i nästa steg.

Skriv ut

Inga kommentarer

Bli först att kommentera

Kommentera

*

Text formatering är tillgänglig via HTML. <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>